Revolution på landsbygden

Genom skiftesreformerna för 200 år sedan förändrades vår svenska landsbygd kraftigt. Men var det ekonomi som låg bakom eller fanns det andra tunga skäl för reformen?

Innan skiftena såg den svenska landsbygden mycket annorlunda ut. Bebyggelsen låg samlad i slutna byar omgivna av ett lapptäcke med brukad mark. Under århundraden hade jordbruksmarken delats vid arv och försäljningar och blivit allt mer fragmentiserad. I byarna var det också viktigt att alla hade tillgång till alla sorters mark. Därför delades varje åker och äng i flera olika bitar med olika ägare. Resultatet blev en svårbrukad mosaik av ägor som inte hängde ihop. Fördelen blev en stark bygemenskap, då många beslut om vad som skulle sås och när det skulle skördas måste tas gemensamt. I slutet av 1700-talet blev det dock uppenbart att systemet var ineffektivt och det blev svårt att försörja befolkningen.

Skifteskarta_1837
Karta över bycentrum i Simontorp 1837. Varje skifte har fått en numrering och värderats för sig. Av de fyra gårdarna fick endast Östergård (nr 4) ligga kvar. De övriga tre monterades ner och flyttades till sina nuvarande platser. Boningshuset strax över ”218” är vår gård, den röda stenlängan finns kvar liksom trädgården, nr 4g

Rutger Maclean på Svaneholm brukar utpekas som den som låg bakom skiftesreformerna på den svenska landsbygden. På sitt eget gods genomförde han ett lokalt skifte 1785 då markerna fördelades om så att de bildade sammanhängande områden. Gårdarna i byn flyttades också ut och placerades en och en på sina nya marker. På något decennium visade det sig att produktionen ökade kraftigt och myndigheterna blev intresserade av projektet. År 1803 beslutades om Enskifte för hela Skåne som krävde böndernas samarbete, vilket var lättast att få på de stora godsen där godsägarna styrde med fast hand. Reformen följdes av Laga Skifte 1827 där det räckte med att en brukare i byn begärde skifte för att lantmätarna skulle inleda sitt arbete. By efter by gjordes om och vårt moderna jordbrukslandskap uppstod. Stora sammanhängande fält (eller skogar) med enskilda gårdar på avstånd från varandra. Jordbruksekonomiskt var det en stor framgång, men bygemenskapen försvagades eller upphörde på många håll.

Men det fanns ytterligare en agenda bakom skiftesreformerna. Myndigheterna var oroade över de samlade byarna med sina väl fungerade byalag. Bönderna kunde snabbt organisera sig och hota statens myndighet. Slutet av 1700-talet var revolutionernas tid. I Frankrike hade bondehopar anfallit och bränt herrgårdarna. Många adelsmän och representanter för staten hade dödats på landsbygden samtidigt som giljotinerna gick varma i Paris.

Toll, Nationalmuseum
Generalguvernören Johan Christoffer Toll

Krigshotet mot Skåne var 1801 så stort att det utsågs en generalguvernör över landskapet, dvs en tjänsteman med alla befogenheter, både civilt och militärt. Tjänsten hade avskaffats redan 1719, men tillsattes nu med Johan Christoffer Toll. Denne kom att bli mycket uppskrämd av en incident i södra Skåne. Inspektorn på ett av de stora godsen blev överfallen och misshandlad av två drängar som han tidigare bestraffat. Drängarna greps av Tolls militär, en enhet från Jönköpings regemente, och fördes till häkte. Drängarnas hembyar reagerade emellertid mycket fort. I Löddeköpinge och Borrby tutade de i byahornen och samlade snabbt ihop en stor styrka som marscherade till häktet och fritog männen. Byborna hade kunnat mobilisera en stor styrka betydligt snabbare än militären. Detta var mycket oroande. Toll förordade därför kraftigt Enskiftets genomförande som ett sätt att krossa byarna och göra folket lättare att styra genom att sprida ut befolkningen på enskilda gårdar.

/Anders

Källor:
Lilliecrona, Carl Vilhelm, Fältmarskalken grefve Johan Christopher Toll: biografisk teckning, Hos L. J. Hjerta, Stockholm, 1849-1850
Johan Christoffer Toll, av Johan Way, Nationalmuseum
Lantmäteriet, Historiska kartor

Författare: Anders och Anette Blidberg

Anders är författare, föredragshållare och guide på Simontorps Kulturvandringar. Anette är skribent, redaktör och guide på Simontorps Kulturvandringar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s