Flyktingar från Europa till Persien och Indien!

Efter de tyska och ryska anfallen mot Polen 1939 utsattes Polen för ett otroligt lidande. I väster skulle området förtyskas och hårda judeförföljelser inleddes. I öster var målet för ockupanterna snarare att utplåna alla möjligheter till motstånd. En stor del av den tillfångatagna polska officerskåren avrättades, bland annat i Katynskogen där fjortontusen män sköts med nackskott. Hundra tusen vanliga soldater inordnades med tvång i den sovjetiska armén.

Men det fanns även en stor mängd andra människor som inte ansågs som ett akut hot eller kunde utnyttjas som kanonmat. Vad skulle man göra med dessa? Det enklaste var att helt enkelt låta dem gå. I väster var de knappas välkomna så den enda möjligheten var för flyktingarna att söka sig mot sydöst. Det var en brokig skara på upp mot hundratusen människor: polacker, judar, ukrainare och många andra. Män, kvinnor och barn.

Teheran,_Iran._Polish_refugee_colony_operated_by_the_Red_Cross_has_a_colorful_setting_in_the_outskirts_of_the_city
Röda korsets flyktingläger för polska flyktingar nära Teheran, Iran, 1943

De blev väl mottagna i Persien och fick all hjälp de behövde. Flyktingar slussades vidare till Indien där maharadjan av Navanagar öppnade ett privat flyktingläger för polska barn vid sitt sommarresidens i Gujarat. På kort tid hade sextio nya stugor uppförts där de utmärglade polska barnen fick bo. Mitt i lägret vajade den polska flaggan. Maharadjan, Jam Saheb Digvijaysinhji Ranjitsinhji var sedan ungdomen en stor vän av Polen. Ännu idag lever ett hundratal av ”Maharadjans barn”, ytterst tacksamma mot sin välgörare.

Maharadjans barn
Polska barn på julfest hos maharadjan

Flyktingarna kom med tiden vidare. De togs emot i Nya Zeeland, México och Portugal. Många judar tog sig till Palestina och en stor grupp vuxna män bildade en egen polsk armé som sattes in i striderna i Italien. Det var till stor del polska soldater som slog tyskarna vid Monte Cassino, vilket innebar att Rom kunde befrias.

Wojtek
Björnen Wojtek med sin skötare.

I samband med den polska armén vid Monte Cassino måste även menige Wojtek lyftas fram. Wojtek var en tam brunbjörn som flyktingarna från det ockuperade Polen tagit hand om i Iran 1942. Den lärde sig dricka öl och göra honnör och deltog i många strider som maskot för sitt regemente. Vid Monte Cassino bar Wojtek ammunition. Efter kriget fick han bo på djurparken i Edinburgh till sin död 1963.

/Anders

Källor:
Herman Lindqvist, Sverige-Polen 1000 år av krig och kärlek.
Imperial War Museum
U.S. Library of Congress

Författare: Anders och Anette Blidberg

Anders är författare, föredragshållare och guide på Simontorps Kulturvandringar. Anette är skribent, redaktör och guide på Simontorps Kulturvandringar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s