När koleran inte kom

I oktober 1833 dog Henning Gustaf Wrangel på sin sätesgård Sperlingsholm, bara 53 år gammal. Henning Wrangel skevs in i dödboken med titlarna ”Öfverste KammarJunkaren, Commendeuren af Kongl. Wasa Orden och Riddaren af Kongl. Svärds Orden Högvälborne Baron”. För enkelhets skull kallar jag honom i denna artikel för baron Wrangel.

Henning Wrangel
Baron Wrangel.

1833 hade koleran Europa i sitt grepp. England och Frankrike hade drabbats hårt 1831–32 och oron var stor för att den farliga sjukdomen skulle sprida sig till Sverige med resande från kontinenten. En sådan resenär var Baron Henning Wrangel som hade ådragit sig en reumatisk åkomma och hans läkare hade ordinerat vila och att han skulle ”dricka brunn”. Henning och hans hustru Hedda Wrangel hade tillbringat en tid vid Ronneby brunn men då han inte blivit bättre hade de rest till Karlsbad i Tyskland.

Hedda_Wrangel
Hedda Wrangel.

Medan de befanns sig i Karlsbad spred sig koleran runt om i Tyskland. När det blev dags för hemresa var det i Sverige krav på nio dagars karantän i Ystad för alla inresande till Sverige. Resvägen gick över Stralsund – Ystad och vid landstigningen beordrades de ta in på karantänshuset.

Lugn och ro var tydligen nyttigt för Henning Wrangel och vid hemkomsten till Ovesholms slott var han friskare men tragiskt nog hade hustru Hedda förlorat hälsan på vägen. Hedda (Hedvig) Wrangel dog fyrtio år gammal den 24 juli 1833 på Ovesholms slott. Henning sörjde henne förtvivlat och utropade ibland: ”min Hedda, min Hedda är försvunnen och med henne all min glädje!

Rastlös beslöt baron Wrangel sig för att besöka hustruns kusin i Norge. Baron Wrangels hälsa blev åter sämre under denna resa och han begav sig hemåt tidigare än planerat. Hans bokhållare Hallström har beskrivit hela förloppet i ett brev:

Han kom från Norge, där den gruvliga koleran gör förödelse. Quarantain (karantän) var satt vid gränsen. Vid Strömstad bröt Wrangel sig genom med våld, som kunde recommenderat honom en kula för pannan, och han hade legat ogild (ohämnad; den som sköt hade inte blivit straffad). Under vägen till Sperlingsholm blev han sjuk. Kom dit en lördagsafton. Följande dagen, söndagen, var han mållös och måndags afton dog han. Stort alarm gjorde hans hastiga död. Man trodde, att det var kolera han fört med sig från Norge. Landshövdingen i Halmstad befallde, Sperlingsholm skulle med vakter avspärras, som av kolera smittad. Doktorerna utskickades för att göra undersökning. På deras avgivna Ed, att det ej var kolera han dött av så indrogs avspärrningen.

Henning Wrangel hade länge plågats av ”sockersjuka, med outsläcklig törst, men nära döden var han aldrig”. Vi kan därför förmoda att han dog av diabetes. De tillkallade doktorerna fann vid obduktionen att ”lungan och hjärtat voro sammanväxta, gallblåsan var hård som marmorsten, levern var stor som på en oxe.” I dödböckerna kan man inte se att någon kolera spreds i socknen. Koleran kom alltså inte till Sverige och Halmstad med Wrangel och tur var väl det.

Träne
Träne kyrka där Henning och Hedda Wrangel ligger begravda i släktgraven.

Wrangel ägde utöver Sperlingsholms gård i Halmstad även Ovesholm slott och Araslöv gård i Kristianstadstrakten och skulle begravas i släktgraven i Träne kyrka utanför Kristianstad. Sperlingsholms gård där han avled, låg då på landet men ligger idag inom Halmstads ytterområden. På 1800-talet var det en lång sträcka att färdas med likkista från Halmstad till Kristianstad. Då man behövde övernatta på vägen placerades kistan i ortens kyrka och 26 november samma år berättas att ”den döde Baron Henning Wrangel denna natt vilar sig i Ignaberga kyrka för att i morgon nedsättas i dess grav i Träne, och att i afton för alla hans tillhörande bönder ett duktigt Calas varit”.

Ignaberga
Ignaberga kyrka.

Det fanns inte så mycket att fira när koleran spreds runt om i Europa men farsoten spreds i alla fall inte vidare av Öfverste KammarJunkaren, Commendeuren af Kongl. Wasa Orden och Riddaren af Kongl. Svärds Orden Högvälborne Baron Henning Wrangel.

Han beskrivs ibland ”som den siste riddaren, en färgstark herre som älskade pompa och ståt och som helst åkte efter sexspann”. Han var också känd för sitt häftiga lynne, dueller och sina kärleksäventyr men det är en helt annan historia.

/Anette

Källor:

http://www.ddss.nu. Färlövs församling, döda, 1833-10-21
Halmstads kyrkoarkiv (Halland), Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13138/C I/7 (1821-1841)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolera. Läst 2020-07-12
Lazarus, Svenska millionärer: minnen och anteckningar, Stockholm, 1897-1905
Möller, Peter von, Halländska herregårdar, Stockholm, 1871
Staël von Holstein, Joachim, Herrgårdsliv i Skåne för hundra år sedan: överste Joachim Staël von Holsteins dagböcker, Scania, Malmö, 1933 (Citat ändrade till nutida svenska.)

Bilder/Fotografier:

”Baron Wrangel, troligen Henning Wrangel (1780-1833), friherre”, Målat av Leonard Henrik Roos af Hjelmsäter, Nationalmuseum, inventarienummer NMDs 1139, (CC BY-SA)
”Hedda Wrangel”, oljemålning av Carl Fredric von Breda, 1810.
Ignaberga kyrka, foto Simontorp Konsult AB
Träne kyrka, foto Simontorp Konsult AB

 

Författare: Anders och Anette Blidberg

Anders är författare, föredragshållare och guide på Simontorps Kulturvandringar. Anette är skribent, redaktör och guide på Simontorps Kulturvandringar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s